Man kan sätta sig på tvären. Eller flyta med.

Man kan sätta sig på tvären. Eller flyta med.
Jag är skitless på dumma ungar som hackar på andra för att lyfta sig ur sin egen torftighet.
Hos Dr Phil satt en mamma och hennes dotter. Mamman ville bidra till att den 16-åriga dottern skulle plastikoperera sig. Publiken, Dr Phil och jag förfasades och ville att mamman genast skulle klämma ur sig orsaken som vi genomskådade direkt. Och visst handlade det om rädsla för att dottern skulle må pyton pga övervikt och vanliga tonårsskavanker. Man enades till slut att flickan skulle låta bli. Alla vi som tittade på applåderade enat i takt.
Trots allt måste man vara djävligt stark för att kunna vara svag. Barn kan vara grymma mot varandra.
Hur glada blir våra barn egentligen av de vi köper åt dem? Ifjol köptes det studsmattor. I år, pooler med extra allt och doppvärmare. Vi fixar kalas som är för stora och kräver att barnen ska vara glada en lång stund efter att de öppnat presenterna. Får de inte saker mellan födelsedag och jul så står de frågandes med ett; mäh, va äre me dig, har du inga pengar, eller?
Jag tror vi köper oss fria.
Sedan när barnen växer upp och inte får samma standard som vi har nu… Jaaaehhh… det kan förstås bli knepigt. Men jag har väl ändå rätten att ge mitt barn en aktiv, glad och stimulerande barndom nu? Jamen herregud, det ställs krav på oss föräldrar från alla håll och jag gör så gott jag kan! Sedan fick jag inga saker när jag var liten och lovade mig själv dyrt och heligt att mina barn skulle slippa stirra tomhänt på andra barns saker…
Begär. Det är dagens melodi. Begär. Efter nya saker, nya bilar, nya detaljer som vi hoppas ska berika våra liv. Sedan står vi där mitt i röra och städning och ropar på förvaringsutrymmen och extra städhjälp.
Man måste både det ena och det andra. Sägs det. Äta nyttigt och följa med i världshändelserna.
Den chipsätande dokusåpatevetittaren får ogillande blickar och någon mumlar “läkarvård på skattebetalarnas bekostnad”.
Om någon talar om kriget i Ngo Dinh Diem och du inte vet var det ligger så lär du åka på ett värsta sortens hånflin. Nu kan jag emellertid informera dig att Ngo Dinh Diem inte är en plats utan Bao Dais premiärminister 1954.
Ifrågasätt för jösse namn! Ifrågasätt!
En filmstjärna blev tillfrågad hur det var att gå i högklackat jämt och ständigt. Hon svarade med ett ord, träning. Hon måste ha menat gångträning på stortå utan bäring av fotsulor…
Vill du? Vill jag? Jo. Ibland vill jag gå i högklackat. Men jag är stolt okunnig i konsten att glida fram som om jag gick i mystofflorna…

Nej det vill vi inte. Även om ironin både är vacker och oslagbar :)
Jag blir så less på alla dåliga instruktioner. Särskilt i hemsidesvärlden. Texten nedan talar INTE om hur jag gör i praktiken… Vaddå länka?
Länka till http://nyligen.se/blogg/n4knu om du vill att
bloggläsare enkelt ska kunna
lägga till din blogg i

När filmen var slut blev alla tysta och lommade sakta ut från bion. Jag frågade: vad handlade den om?
Min åsikt? För lite Depp. På tok för lite Depp i filmen. Jag bad att få tillbaka halva biljettkostnaden men SF blåvägrade.